Den 6 mars 2019 publicerades LOs jämställdhetsbarometer. Det är uppseendeväckande läsning. Med avstamp i ekonomisk jämställdhet så visar undersökningen att om man tar med deltidsarbete i beräkningen så tjänar män i tjänstemannayrken ungefär dubbelt så mycket som kvinnor i arbetaryrken. Dubbelt. Så. Mycket. I Västra Götaland är skillnaden över 20 000 kronor i månaden! Det är naturligtvis helt omöjligt att bygga ett jämställt samhälle när löneskillnaderna är så här stora.
Ett deltidsjobb på grund av hög arbetsbelastning eller svårigheter att kombinera jobb och familj innebär en livslång förlust av inkomst, många kvinnor som jobbar idag kommer aldrig att få mer än sin garantipension. Ekonomisk jämställdhet innebär individuell frihet.
Skillnaderna beror heller inte bara på lägre grundlön utan väldigt mycket beror på att hälften av kvinnorna i arbetaryrken jobbar deltid. Men även när du ställer arbetarmän mot arbetarkvinnor eller tjänstemannamän mot tjänstemannakvinnor är det männen som tjänar mest när vi tittar på faktiskt månadslön. Att heltid ska vara norm är därför den enklaste slutsatsen att dra. Men andra förhållanden som arbetsbelastning – en tredjedel av kvinnorna har jobb som riskerar att leda till ohälsa och arbetsvillkor – otrygga anställningar med väldigt dåliga grundvillkor blir allt vanligare, även inom offentlig sektor – måste göras något åt. Ett deltidsjobb på grund av hög arbetsbelastning eller svårigheter att kombinera jobb och familj innebär en livslång förlust av inkomst, många kvinnor som jobbar idag kommer aldrig att få mer än sin garantipension. Ekonomisk jämställdhet innebär individuell frihet.
Då mindre än hälften av arbetarkvinnorna bara jobbar under ”kontorstid” behövs lagstiftning för att kommunerna ska ta sitt ansvar för barnomsorg, även på obekväm arbetstid. Tidigare rapporter från LO har visat att en ensamstående LO-medlem har svårt att skaffa ett eget boende eller flytta, på grund av prisläget och köerna på bostadsmarknaden, kanske framförallt i storstadsområdena. Det vill säga här. Det finns alltså väldigt många indikatorer på att arbetarkvinnor inte bara riskerar dålig ekonomi men också att bli inlåsta i begränsningar och förhållanden som kan vara direkt farliga för dem. Allt medan tjänstemannamännen kan hyra poolrengöring med skatteavdrag.
Jag vet att många anser att vi jobbar för jämställdhet och kvinnors frihet från förtyckande strukturer. Men det går för långsamt och det görs för lite. En del av januariöverenskommelsen är till och med dåligt för ökad jämställdhet.
Det här är helt självklart en utveckling som måste brytas. Och den kan inte brytas utan ett riktigt gediget arbete. Det behöver föras på alla nivåer där makt utövas, från hemmet till regeringen. Och arbetet behöver göras tillsammans. Liberalerna tycker att lösningen är att individen ska välja bort ojämställdhet. De konservativa tycker att familjen ska vara viktigare än kvinnors egna möjligheter. Det här är alltså en fråga för Socialdemokraterna. Jag vet att många anser att vi jobbar för jämställdhet och kvinnors frihet från förtyckande strukturer. Men det går för långsamt och det görs för lite. En del av januariöverenskommelsen är till och med dåligt för ökad jämställdhet. Vi ökar möjligheterna till RUT-avdrag samtidigt som vi inte gör något konkret för ökad anställningstrygghet (trots kongressbeslut). Det här är ytterst märkligt. Jämställdhet är väljarnas tredje viktigaste fråga. Att utjämna klyftor är vårt partis grundidé. Det är alltså både smart, ideologiskt och dessutom tycker väljarna att det är viktigt att öka takten i jämställdhetsarbetet.
Därför ser jag fram emot en rejäl agenda från Socialdemokraterna både nationellt och lokalt som tar tag i de strukturer som LO pekar på och som är lätta att se för var och en. Dåliga anställningsförhållanden och löner, deltidsfällor och dålig arbetsmiljö finns det ganska enkla sätt att komma åt via avtal och lagstiftning. Andra strukturer som begränsar kvinnor – med ett större ansvar för hem och familj, risk för våld och sexuella trakasserier, risk för inlåsning då bostadsmarknaden gör det svårt för ensamstående att flytta, objektifiering och kroppshets och så vidare – är svårare att komma åt. Där måste skola, folkbildning, folkrörelser och andra aktörer öka sin uppmärksamhet och sina insatser för att ingen ska behöva känna sina möjligheter begränsade på grund av kön. Det jobbet måste vi göra tillsammans och där kan Socialdemokraterna vara en viktig blåslampa.
Staffan Lindström
Socialdemokrat
Vill du vara säker på att inte missa något kommande nummer?