Photo by CDC on Unsplash.
Den svenska skolan, en gång bland världens bästa, har alltför länge setts som en marknadsplats där välfärdsoligarker har fri dragningsrätt och högutbildade föräldrar kan välja bort att ha sina barn i samma klass som arbetarungar. Så ska det inte vara. Skolan är, som vår partiledare Stefan Löfven satte fingret på i sitt tal på första maj, en samhällsinstitution. Den har i uppgift att vara likvärdig och kompensatorisk, som det står i skollagen. Det betyder att det inte ska bero på dina föräldrars utbildningsnivå om du ska få förutsättningar att lära dig någonting, så att du klarar dig i samhället, kan få ett schysst jobb, och inte behöva kväva dina bästa stämningars längtan.
Skolpengen är ett av grundproblemen med svensk skola idag. Det framkom tydligt när Tjänstemännens S-förening gästades av Marcus Larsson, som tillsammans med Åsa Plesner driver Tankesmedjan Balans. De gör ett gediget arbete med att granska marknadsstyrningen av offentlig sektor, vad den gör med arbetsvillkoren för lärare, sjuksköterskor och andra med samhällsnyttiga jobb, och inte minst vad det innebär för kvaliteten på den samhällsnytta som ska levereras: skola, vård och omsorg.
De stora kostnaderna för att driva en skola är relativt fasta, och det gör att det måste skäras ned när intäkterna flyttas över från en kommunal skola till en friskola.
Skolpengen infördes av regeringen Bildt som en grundbult i Friskolereformen 1992. Den hör till nyliberalers favoritidéer, propagerad för av Milton Friedman redan på 1950-talet, och går i korthet ut på att huvuddelen av de skattemedel en skola har som sina intäkter följer med den enskilda eleven. Därmed kan föräldrar agera kunder på skolmarknaden, ungefär som när du köper kläder eller mat. Att de stora kostnaderna för att driva en skola – framför allt lokalhyra och lärarlöner – är relativt fasta, och att det offentliga måste garantera barnens skolgång, gör att det antingen måste skäras ned på annat när intäkterna flyttas över från en kommunal skola till en friskola, eller skjutas till mer pengar. Och skjuts det till mer pengar måste friskolorna kompenseras för det. Trots att de inte står med riskerna.
Denna kostnadskarusell är den inbyggda konsekvensen av marknadsstyrningen, kanske en värre konsekvens än att välfärdsoligarker gör vinst på skattemedel, och de förslag som nu finns om att reformera skolpengen kan bara förbättra systemet på marginalen. Det behövs en gedigen utredning för att ta fram en annan finansieringsmodell för svensk skola. Marknadsskolan måste avskaffas. Det betyder: Bort med skolpengen.
Det behövs en gedigen utredning för att ta fram en annan finansieringsmodell för svensk skola. Marknadsskolan måste avskaffas.
Marknadsstyrningen av skolan är ett exempel på intressekonflikter av det slag som vi har pekat på förut här i Lotsen. Som löntagare, högutbildade sådana, är det få lärare – om ens någon – som är särskilt förtjusta i hur skolan styrs och finansieras. Det är nog en delförklaring till att det går så dåligt för Liberalerna, en gång lärarkårens Folkparti. Men det är framför allt högutbildade föräldrar som sätter sina barn i friskolor, förutom de som bosatt sig i välbärgade områden där deras lokala kommunala skola är lika segregerad. Det privata särintresset vinner över det allmänna bästa.
Vi socialdemokrater måste alltid sätta löntagarnas intressegemenskap i första rummet. Det betyder: Återupprätta skolan som samhällsinstitution.
Vill du vara säker på att inte missa något kommande nummer?
