Photo by Element5 Digital on Unsplash
Den stora friskolereformen som drevs igenom av den borgerliga regeringen 1992 har kommit att förändra den svenska skolan i grunden. Sverige har en unikt liberal skolmarknad med kombinationen av fri etableringsrätt, fritt skolval, skolpeng och obegränsad möjlighet till vinstuttag för friskolor. Idag finns drygt 800 fristående skolenheter i Sverige. I Göteborg går 22 procent av grundskoleeleverna i friskola. Majoriteten går i aktiebolagsdrivna skolor och det är den driftsform som ökar mest. Ägarkoncentrationen blir allt större. En fjärdedel av alla friskoleelever går i skola hos någon av de fyra största koncernerna. Academedia är den största koncernen och jämnstor med Sveriges fjärde största kommun, Uppsala. Koncerner växer genom uppköp av konkurrenter. Academedia har exempelvis köpt Pysslingen och Praktiska gymnasierna och den norska förskolekedjan Espira. De uppköpta bolagen och koncernerna finns kvar som olika varumärken i Academediakoncernen, vilket ger sken av en fortsatt mångfald. I Göteborg driver Academedia grundskolorna Vittra Kronhusparken samt tre olika skolor under namnet Fenestra. Ett bolag som vill starta skola möter sällan några hinder. Staten beviljar tillstånd till friskolor men det är kommunerna som finansierar. Kommunerna kan inte ställa krav på verksamheten, exempelvis via den typ avtal som sluts med privata utförare inom andra välfärdsområden.
Friskolor förstärker segregationen
Friskolorna är fria att använda tilldelade medel som de vill och kan flytta skolpengen från en kommun till verksamheten i en helt annan. Kommunerna kan inte ställa krav på verksamheten, exempelvis via den typ avtal som sluts med privata utförare inom andra välfärdsområden. Friskolorna är fria att använda tilldelade medel som de vill och kan flytta skolpengen från en kommun till verksamheten i en helt annan. Det fria skolvalet i kombination med bostadssegregationen leder till en sortering av elever till olika skolor. Enligt internationell och svensk forskning används möjligheten att välja skola främst av de mer väletablerade i samhället, vilket i Sverige oftast är svenskfödda personer med högre utbildningsnivå. Mer väletablerade familjer väljer bort skolor och väljer bort andra grupper av människor. Denna sortering förstärker i sin tur segregationen ytterligare.
Skolbolagen riktar sig mot just det elevunderlag de vill ha. Med mindre resurskrävande elever får bolaget möjlighet till vinst och utdelning till aktieägarna.
Elever och föräldrar väljer skola efter vilka grupper man uppfattar redan går på skolan. Det framgår tydligt av forskningen att en skola med många duktiga och få resurskrävande elever kan vara populär även om skolan i sig är dålig på att förvalta elevernas förutsättningar. Det kan alltså vara attraktivt att sätta barnen på en skola där de får ”rätt” klasskamrater även om det innebär att de lär sig mindre än de hade gjort på en annan skola. Skolbolagen riktar sig också mot just det elevunderlag de vill ha. Med mindre resurskrävande elever får bolaget möjlighet till vinst och utdelning till aktieägarna. Föräldrarnas utbildningsbakgrund är den viktigaste faktorn bakom skolresultat. Med kötid som urvalsmetod sållar man bort familjer med lägre utbildning och nyanlända. Reklammaterial kan utformas för att appellera till duktiga, motiverade barn från familjer med högre utbildningsbakgrund, medan familjer med lägre utbildning inte känner att skolan är till för dem.
Ytterligare ett sätt att öka friskolans är att ge eleverna bättre betyg än de förtjänar. Undersökningar visar att friskolor, och särskilt de största koncernerna, ger sina elever glädjebetyg. Enligt lagen om bidrag på lika villkor får inte kommunen öka resurserna till kommunala skolor utan att samtidigt kompensera även friskolorna. En friskola som öppnar i en kommun får oftast elever som kräver mindre resurser än genomsnittseleven. Den kommunala skolan lämnas då med en större andel elever som kräver mer resurser vilket troligen ökar den genomsnittliga kommunala skolpengen. Ökningen av skolpengens storlek har friskolan rätt att ta del av enligt lagen om lika villkor för friskolor. Men då de inte har elever som kräver mer resurser, tvärtom, kan de öka sin vinst ytterligare.
Skolan borde inte vara en marknad. Skolan borde vara till för att barn och unga ska få utbildning, inte för att kapitalister ska tjäna pengar.
Svenska friskolor har rätt att gå med hur stora vinster som helst. Vinsterna skapas genom att maximera skolpengen och genom att skära ned på skolans kostnader, framförallt personalkostnader. Förra året gjorde de två börsnoterade koncernerna IES och Academedia tillsammans en vinst på drygt en halv miljard kr. IES VD förklarar att vinsten kommer från ökad skolpeng från kommunerna samt lägre löner till lärarna. Lärare i friskolor har i genomsnitt 1000 kronor lägre månadslön än vad deras kommunalt anställda kollegor har. De behöriga lärarna på Internationella engelska skolan tjänar i genomsnitt cirka 3000 kronor mindre i månaden än sina kommunala kollegor. Friskolor har överlag färre behöriga lärare och lägre lärartäthet än den kommunala skolan. Grundskolorna inom de största koncernerna (IES, Academedia och Kunskapsskolan) bekräftar den bilden. Andelen behöriga lärare är lägre på majoriteten av deras skolor i Göteborg. Så ser dagens skolmarknad ut. Men skolan borde inte vara en marknad. Skolan borde vara till för att barn och unga ska få utbildning, inte för att kapitalister ska tjäna pengar. En majoritet av svenska folket är också emot att skolor kan ge vinst till ägarna, även borgerliga väljare.
Dags för socialdemokratin att sätta ned foten
För Socialdemokraterna är det naturligtvis grundläggande att skattepengar ska gå till skola och välfärd, inte hamna som vinster i privata fickor och vi har kongressbeslut på att stoppa vinstjakten i skolan. Ändå har många tunga s-politiker engagerat sig för att riskkapitalister ska kunna tjäna storkovan på skattebetalarnas och barnens bekostnad. En av dem heter Ole Salsten. Fallet Salsten åskådliggör hur lätt det är att bli miljonär på svensk skola. Salsten var s-ledamot i Kungsbackas kommunfullmäktige när han startade Baggium, en koncern som först hade flyktingboende och behandlingshem som affärsidé men som snart expanderade inom utbildning. Under åren 2003 till 2009 gjorde Salsten tillsammans med sin kompanjon en vinst på drygt 87 miljoner kronor, därutöver tog han ut en miljon i lön per år. Men varifrån togs vinsten? Från undervisningen uppenbarligen. Samtidigt som Salsten gjorde stora vinster kom Skolinspektionen med stenhård kritik mot koncernen. Det gällde brister på praktikplatser, att eleverna inte lärde sig det de skulle och att elever med behov inte fick särskilt stöd. Salsten sålde år 2010 majoriteten av koncernen till norska riskkapitalister. Affären ska ha landat på ca 400 miljoner kronor. Året därpå fick Salsten negativ medial uppmärksamhet för detta i tv-programmet Världens bästa skitskola – Vinstmaskinerna. Som en följd av granskningen avgick Salsten från sina politiska uppdrag. Men historien tar inte slut där. Nyligen lämnade Salsten in en ansökan till Skolinspektionen om att få starta förskola och grundskola i Göteborg.
Fler och fler kommer välja bort den kommunala skolan i området för den nya, profilerade skolan. Kvar står en dränerad kommunal skola med sjunkande elevantal och minskande resurser.
Skolan heter Viljaskolan och affärsmodellen denna gång är att etablera sig i Angered. Att investera i en ny grundskola i Angered låter ju fint. Det kan väl inte vara något man tjänar pengar på? Jo, i UR-programmet beskrivs pedagogiskt hur man kan tjäna pengar på att starta en friskola i ett socialt utsatt område: Satsa på att ge skolan en image. Nu kommer ett nytt elevsegment att välja skolan. Elever med mer engagerade föräldrar, elever som har lättare att lyckas i skolan. Fler och fler kommer välja bort den kommunala skolan i området för den nya, profilerade skolan. Kvar står en dränerad kommunal skola med sjunkande elevantal och minskande resurser. Efter fyra-fem år har värdet på friskolan ökat och ägaren kan göra en ordentlig vinst på att sälja den vidare till en annan aktör på marknaden. Vill man maxa vinsten startar man flera skolor enligt samma koncept innan man säljer allihop. Vad kommer vi ha kvar av den en gång i tiden så framgångsrika, jämlika svenska skolan om tio eller tjugo år? Som socialdemokrater bör vi göra allt i vår makt för att ändra förutsättningarna för svensk skola. Vi som värnar en skola för alla, en skola där elevernas undervisning går före privata vinstintressen, måste höja våra röster. Säg ifrån, bli förbannad! Kräv av dina lokala, regionala och nationella politiker att de agerar mot vinstintressen i välfärden och mot vinstdrivande friskolor.
Vill du vara säker på att inte missa något kommande nummer?
