Veckans stora lokalnyhet är att Vänsterpartiet, tillsammans med två icke-socialistiska partier, har bildat ett eget block i Göteborg. Daniel Bernmar (V), förvaltningsdoktorand och kommunalråd, har med sitt block gjort en maktens överenskommelse – med de borgerliga partierna. Det parti som gjort det till folksport att varna för socialdemokratins högervridning har satt sig ner – med högern – för att stänga ute just socialdemokratin. Skadeglädjeyran, om ett sådant ord hade funnits, går att ta på. Socialdemokraterna ska äntligen bort. Tidigare betvivlade vänsterpartisterna aldrig att socialdemokratin i någon mening var besläktad med de själva i själ och tanke – men rasade ändå mot dem för att partiet påståddes sova med fienden. De senaste åren har, trots den växande högerhegemonin, Socialdemokraterna gått från att sova med fienden till att bli själva fienden.
Svaret på denna (kan tyckas) märkliga utveckling står skrivet i Vänsterpartiets förändring. Denna förändring påbörjades i medlemskåren. Långt in på 1970-talet kännetecknades partiets medlemsbas av manliga LO-arbetare i tunga näringar. Men redan i mitten av 1980-talet började en diskussion föras om att V tycktes lämna den traditionella basen bakom sig, och istället höll på att bli ett parti för relativt välmående akademikergrupper. Man var inne på rätt spår. I 2015 års stora rapport om folkvalda i Sverige bekräftas denna bild på ett närmast brutalt sätt; två tredjedelar av V:s förtroendevalda är offentliganställda, och 63 procent är högskoleutbildade. Trots att vänsterpartister identifierar sig som en del av arbetarrörelsen är V idag, i allt väsentligt, en politisk rörelse för offentliganställda tjänstemän på lägre nivå. Lärare, socionomer och andra kommunala yrkesgrupper som – i NPM-erans konkurrensutsättning – ser efter sina egna villkor och löner är V:s kärna.
I riksdagsvalet 2018 är förvandlingen närmast övertydlig. V:s starkaste fack är SACO, och dess starkaste utbildningsgrupp är högutbildade och forskarutbildade. Väljarstödet är dubbelt så stort bland kommunalanställda som hos privatanställda. I Göteborg, ett av V:s starkaste fästen, finns stödet framförallt i stadens gentrifieringskuvöser; Majorna, Kungsladugård, Bagaregården och Kvilleområdet. Förvaltningsdoktorandens parti, hade man kunnat skriva.
De offentliganställda tjänstemännen är, på goda grunder, mycket missnöjda med sina villkor. Socialsekreterarna kräver rimligare arbetsmiljö. Lärarna kräver högre löner. Personalvetarna kräver mindre arbetsbelastning. Stadsdelsanställda kräver kortare arbetstid. V står där, redo att gripa till handling för de proletariserade tjänstemannagruppernas sak. Till skillnad från den privatanställda arbetarklassen står de offentliganställda tjänstemännen aldrig i direkt konflikt med kapitalet. När de slåss för sina villkor kan de inte kräva socialisering – den är redan genomförd. När de vill ha högre löner kan den inte tas från arbetsgivarens ficka – deras lön kommer från skattebetalarna, från arbetarklassen. Effektivisering är inte liktydigt med vinstjakt – den betyder mer välfärd till fler invånare. Vem utgör direktören, företagsledningen, makten i de offentliganställda vänsterpartisternas värld? Vems avgång ska man kräva, mot vem ska man demonstrera, och vem ska bära ansvaret för mitt armod? Kanske partiet som har styrt välfärden under decennier, politikerna som har fått administrera både hög- och lågkonjunkturer, personerna som måste balansera skatteintäkter och skattevilja.
S utgör kapitalet, företagsledningen och makten för V:s nya bas. Detta förhållande är avgörande för att förstå konflikten mellan V och S i en tid när partiernas sakpolitiska skillnader är mindre än någonsin tidigare. Det är de socialdemokratiska arbetsgivarna, ute i kommuner och landsting, som representerar systemet för de tiotusentals lärare, socionomer och personalvetare som utgör V:s kärna. Systemet måste väck. Tidigare var det kapitalisterna; nu är det socialdemokratin, för att citera göteborgska vänsterpartister, som ”ska brytas ned”. Det, om något, kännetecknar förvaltningsdoktorandens parti.
Vill du vara säker på att inte missa något kommande nummer?
