Photo by NeONBRAND on Unsplash
Tankesmedjan Balans fortsätter förtjänstfullt att granska marknadsstyrningen av svensk skola, som har förödande effekter på likvärdighet, kunskapsresultat och arbetsmiljö. I ett aktuellt inlägg tar Marcus Larsson på Balans vid där Lotsen slutade i en tidigare artikel om Viljaskolan som fått godkännande att öppna i Angered. Viljaskolan är av särskilt intresse för socialdemokrater då två av bolagsmännen är tidigare s-politiker med kommunfullmäktigeuppdrag i Göteborg respektive Kungsbacka. Friskolekoncerner har tidigare förknippats med socioekonomiskt starka områden, friskolor för rika barn. Det finns dock goda möjligheter att göra vinster även i förorten. Resonemangen bakom detta utvecklas i Marcus Larssons bok De lönsamma. Den politiska viljan att öka likvärdigheten i skolan (den likvärdighet som just friskolereformen bidrog till att förstöra) har lett till att kommuner ofta ger skolor med elever med sämre socioekonomisk bakgrund extra resurser.
Genom att rikta sin marknadsföring mot de föräldrar som är mest motiverade att stötta sina barn i sin skolgång blir det en win-win för friskolebolagen.
Tanken med extra pengarna är att skolor i utsatta områden får kompensation för att det är svårare och mer resurskrävande att bedriva undervisning på en skola där alla elever har utländsk bakgrund, där en tredjedel av eleverna dessutom är nyinvandrade och där de allra flesta kommer från familjer med låg utbildning och med låga inkomster. Det socioekonomiska tillägget kan dock inte ta hänsyn till skillnader i föräldrars engagemang för sina barns skolgång. Även bland föräldrar med låg utbildningsnivå och med låga inkomster finns skillnader i vilket ansvar man förmår att ta för sina barns utbildning. Genom att rikta sin marknadsföring mot de föräldrar som är mest motiverade att stötta sina barn i sin skolgång blir det en win-win för friskolebolagen. Man får de ”duktigaste” eleverna men får samtidigt maxad ersättning på grund av socioekonomiska tillägg.
De föräldrar som valt dessa skolor har varit mer engagerade i sina barns utbildning och valt på grundval av skolornas inriktning (i alla fall på papperet) mot studiero och disciplin.
I Göteborg har nordost tidigare präglats av kommunala skolor. De friskolor som funnits har varit uttalat religiösa eller med arabisk inriktning. Dessa skolor har ofta haft överraskande goda betygsresultat sett till elevunderlaget. Den höga nivån av elever som klarar kunskapsmålen kan till viss del bero på glädjebetyg men beror troligen också på att de föräldrar som valt dessa skolor varit mer engagerade i sina barns utbildning och valt på grundval av skolornas inriktning (i alla fall på papperet) mot studiero och disciplin. Marcus Larsson beskriver på bloggen att gemensamt för alla skolkoncerner Balans granskat, är att kommunikationen riktas till elever med föräldrar som vill vara med och ta ansvar för sina barns skolgång: ”Viljaskolan är inget undantag. Ansvar i sig är inget fel, det är bra med föräldrar och elever som tar ansvar, men effekten blir att det främst kommer att vara de lönsamma eleverna i stadsdelen Angered som söker sig till Viljaskolan. Lönsamma elever innebär att Viljaskolan kommer att göra vinst, en vinst som enligt Patrick Gladh ska användas till att starta nya skolor.”
En sak är säker, skolmarknaden i Göteborg förändras i detta nu. De kommunala skolorna i nordost kommer få det ännu tuffare än idag när de mest drivna eleverna, de som medför goda kamrateffekter, försvinner därifrån till förmån för den nya skolan profilerad mot elever med den rätta Viljan.
Vill du vara säker på att inte missa något kommande nummer?
