IDEOLOGI
Med inspiration från 1919 års Göteborgsprogram (som kan läsas i Lotsen nr 9 2019) så har Lotsen tagit fram ett Göteborgsprogram för 2019, med förslag på radikala socialdemokratiska reformer för 2020-talet.
GÖTEBORGSPROGRAMMET
Socialdemokratins ideologiska målsättning inför 2020-talet måste vara att återta kontrollen över samhällets grundläggande funktioner och institutioner. Under lång tid har välfärdsinstitutioner tillåtits raseras och privatiseras och kontrollen över samhällets överskott har allt mer hamnat i privata händer. När socialdemokratin låter detta fortgå eller till och med aktivt bidrar till det så sviker man sitt historiska uppdrag: Att skapa det jämlika samhället.
Välfärden ska vara gemensam, offentlig och styras demokratiskt. Det ekonomiska överskottet ska i högre grad tillfalla breda löntagargrupper. Skattesystemet ska gynna låg- och medelinkomsttagare. Kvinnor och mäns löner ska vara fullt ut jämställda. Pensionssystem ska vara robusta och generösa, och ta hänsyn till samhällsklassernas olika livslängder. Arbetets överskott ska omfördelas till fritid och familjeliv. Ett förverkligande av dessa mål innebär följande omedelbara krav:
- Arbetstidens stegvisa förkortning. Den pågående automatiseringen innebär en massiv produktivitetsökning, samtidigt som den riskerar att utlösa en konkurrens om arbetstillfällena. Socialdemokratin ska därför eftersträva en maximal arbetsvecka på 35 timmar – med bibehållen inkomst.
- Fler semesterveckor. I syfte att omfördela en del av näringslivets vinster till breda löntagargrupper och möjliggöra tid för familj, reflektion, vänner och vila utökas det minsta antalet semesterdagar till 35 dagar per år. Av tillskottet ska 5 dagar förläggas under sommarmånaderna och 5 dagar vara möjliga att förlägga över hela året.
- En ny lönebildning. Industriavtalet har spelat en viktig roll för att garantera reallöneökningar, men har lett till vidgade klyftor mellan arbetare och tjänstemän. Detta har drabbat de lägst betalda delarna av arbetarklassen särskilt hårt. Ett nytt system för lönebildning, som tar större hänsyn till inkomstutjämning och det allmänna läget på arbetsmarknaden, bör införas skyndsamt.
- Ekonomisk demokrati. Löntagarna erkänns rätten till inflytande över sin arbetsplats. Full avdragsrätt för fackavgift införs. A-kassans koppling till fackförbunden fortsätter. Samhällsinformation om facklig verksamhet införs som obligatoriskt moment på alla högstadier och gymnasieskolor. Strejkrätten ges förstärkt grundlagsskydd. Vid hot om outsourcing eller nedläggning av verksamhet ska löntagarna själva erbjudas att överta verksamheten. Företag där löntagare återkommande drabbas av allvarliga olyckor och/eller dödsolyckor ställs under offentlig tvångsförvaltning.
- Full sysselsättning. Varje medborgare ska vara försäkrad sysselsättning och de insatser som krävs för att uppnå sysselsättning. Löntagare ska kunna gå ner i arbetstid med upp till en fjärdedel av arbetstiden i syfte att om- eller vidareutbilda sig. Full studielön utgår till löntagare som utbildar sig till av staten definierat välfärdsyrke.
- Värdiga pensionssystem. Pensionerna för yrkesverksamma personer ska höjas. Pensionsåldern ska differentieras efter utbildningsbakgrund och yrkesverksamhet. Respektavståndet mellan garantipensionärer och tjänstepensionärer bör vara betydande och indexerat. Efterlevandeskyddet görs avgiftsfritt och generellt. Förtidspension återinförs.
- Utbyggda socialförsäkringssystem. A-kassan fastställs till åttio procent av lönen och maxbeloppet avskaffas. 80-90-100-system, där löntagare över 55 kan arbeta 80 procent av tiden för 90 procent av lönen och 100 procent av pensionen, införs stegvis på hela arbetsmarknaden med start inom utsatta yrkesgrupper. Krontaket i sjukförsäkringen avskaffas och ersättningsnivån sätts till 80 procent av förlorad arbetsinkomst.
- Ett hållbart familjeliv. Uppfostran och familjetid får aldrig bli en fråga om klass och inkomst. Mammaledigheten höjs från sju till nio veckor efter förlossning. Pappaledigheten fördubblas från 10 till 20 dagar efter förlossning. Föräldraförsäkringen utökas med 30 dagar och lägstadagarna får samma ersättning som övriga dagar. Avgiftsfri förskola införs från det halvår som barn fyller 1 år. Barnbidraget höjs.
- Socialisering av välfärden. Vinst i välfärden ska förbjudas. Samtliga marknadsexperiment avslutas i vård, skola och omsorg. NPM-system inom den offentliga sektorn avvecklas och ersätts av tillitsbaserat ledarskap. Personalredundans införs i hela välfärden. Ekonomiska medel och personalresurser ska omfördelas från byråkratisk-administrativa processer till produktion av välfärdstjänster. Kollektivavtal ska krävas vid samtliga offentliga upphandlingar. Egen regi ska årligen övervägas för all offentligt finansierad verksamhet.
- Allmän värnplikt och välfärdsplikt. Värnplikten ska breddas till att omfatta en större del av den unga befolkningen och kompletteras med välfärdsplikt med samhällstjänst inom välfärdssektorn.
- Avskaffande av kommunalskatten och det kommunala omfördelningssystemet. Ersätts av höjda statsbidrag till kommunerna som fördelas enligt demografiska och socioekonomiska faktorer. Uppdelning av statsbudgeten på en drifts- och en investeringsdel och förändring av det finanspolitiska ramverket samt enhetlig moms.
- Kontroll över migrationen. Övergång till kvotsystem för asylsökande och anhöriga. Arbetskraftsinvandring ska endast tillåtas inom de kategorier där de fackliga organisationerna bedömer att det råder arbetskraftsbrist. Villkoren ska vara samma som för inhemsk arbetskraft. EBO avskaffas fullständigt. Nyanländas placering och boende inom landet styrs och bekostas helt av staten.
- Socialisering av transportmedlen. Samtlig kollektivtrafik i landet ställs stegvis under offentlig drift och medel tillförs för nödvändiga långsiktiga investeringar i utbyggnad och underhåll. Kollektivbilism införs genom offentligt ägda bilpooler och minskade p-tal.
- Ny social bostadspolitik. Staten ska långsiktigt säkerställa en adekvat tillgång på bostäder och stadsdelar av god kvalitet för alla medborgare. Införandet av en statlig investeringsbank för finansiering av bl.a. upprustning av infrastruktur samt renovering av miljonprogramsområden. Höjd fastighetsskatt. Nuvarande subventioner av privatägda bostäder ska avvecklas långsiktigt. Bostadsbidraget ska höjas avsevärt. Ökad subvention av nyproduktion inom allmännyttan. Förenkling av bygglagstiftningen. Hårdare konkurrenslagstiftning som bryter upp de stora byggbolagens oligopol. Starkare statliga planeringsinstrument för att motverka ohållbart stadsbyggande orsakat av kommunal konkurrens. Planerad social och funktionell segregation, där hela områden planeras för ensidiga målgrupper eller ensidiga funktioner, ska förbjudas. Eventuellt måste det kommunala planmonopolet omprövas och inskränkas för att säkerställa social och funktionell variation i den byggda miljön. Nyproduktion ska ske där det finns efterfrågan på att bosätta sig och etablera arbetsplatser. Prisnivån på boende ska sänkas genom statligt stimulerad överproduktion av bostäder och stadsmiljöer av hög kvalitet, inte genom byggande av låg kvalitet eller i lägen där efterfrågan är låg.
- Regionreform. En reform som pekar ut ett antal centralorter i landet där offentlig service ska vara god och dit förbindelserna ska prioriteras i syfte att skapa starka lokala arbetsmarknadsregioner.
Det här i sina grunddrag tecknade programmet går utöver vad som kan förverkligas omedelbart. Men huvudpunkterna är sådana, som icke tillhöra framtiden utan det nuvarande ögonblicket.
Det här är en artikel ur medlemsbladet Lotsen nr 9 2019.
Vill du vara säker på att inte missa något kommande nummer?
