Vad kan Göteborg lära av Stockholm?

Socialdemokrater i Göteborg och i Stockholm har mycket att lära av varandra. I huvudstaden har enorma gemensamma tillgångar privatiserats, under samma tid som rikets andra stad haft rödgrön majoritet. Vi måste inse att samma sak kan hända i Göteborg, skriver Johannes Åsberg.

Imorgon presenteras rapporten Två städer som handlar om hur Stockholm och Göteborg påverkats av att ha en blå respektive rödgrön ledning. Det ska bli intressant att höra vad Anne-Marie Lindgren kommit fram till. En sak som jag själv reflekterat över de gånger jag, som göteborgare, varit i Stockholm är hur starkt politiska partier och politiskt verksamma människor påverkas av om de sitter vid makten eller inte.

Samma fenomen som varit tydligt inom rikspolitiken, att oppositionen lätt drabbas av modfälldhet och osäkerhet, är nämligen tydlig även inom kommunpolitiken. Jag har många gånger blivit förbryllad över detta men det är kanske inte så konstigt.

Johannes Åsberg

Johannes Åsberg

Den som är i opposition blir mycket lätt reaktiv, det är nästan ofrånkomligt. Det är så mycket lättare att kritisera de felaktiga saker som ens motståndare gör än att formulera egna lösningar. Motståndarens förslag blir ju verklighet och måste på något sätt bemötas medan ens egna förslag förblir abstrakta och ogripbara.

Efterhand påverkas den politiska lusten och kreativiteten, man anpassar sig långsamt till den verklighet som den politiska majoriteten skapar. Ramen för framtida förändringar krymper, den politiska fantasin beskärs. Oppositionsrollen är på så vis självförstärkande. Det krävs styrka och målmedvetenhet för att bryta det dåliga mönstret.

Men mer än så, man tenderar att glömma hur elastisk vår värld trots allt är. Samhället är i ständig rörelse, allt som är fast förflyktigas. Vad som byggts upp i decennier kan raseras på ett par år men det som under lång tid rivits ned kan också byggas upp igen om bara förutsättningarna är de rätta.

Just detta glömmer dock gärna de som sitter vid makten också. Man vänjer sig vid kontrollen över samhället och ägnar för lite tid åt att bygga en organisation och rörelse som står stark även när man en dag förlorar makten. För den dagen kommer förr eller senare.

Här finns ett tydligt memento för oss rödgröna göteborgare. Under samma tid som vi styrt Göteborg så har högern, när de fått chansen, genomfört en smärre politisk revolution i Stockholm. Enorma gemensamma tillgångar, i form av bostäder, skolor och sjukhus och annat, har skänkts bort till privata vinstintressen.

Hur gör vi för att säkerställa att våra gemensamma tillgångar är skyddade den dagen vi inte längre har den politiska majoriteten? Här måste vi vara rustade såväl juridiskt som opinionsmässigt. Det ska inte vara möjligt, varken juridiskt eller opinionsmässigt, att på en mandatperiod förstöra så stora samhälleliga tillgångar. Det är vårt ansvar att säkerställa detta. Ingen annan kommer göra det.

Här måste vi vara proaktiva. För att bara ta ett exempel så borde vi göra en ordentlig genomsyn över möjligheterna att omvandla våra kommunala bostadsbolag till stiftelser, något socialdemokraterna i Stockholm har försökt göra tidigare.

Det finns alltså mycket vi kan lära av varandra, socialdemokrater i Sveriges största städer. Förhoppningsvis är denna rapport en början på ett ännu djupare och närmare samarbete.

Vi ses imorgon!

JOHANNES ÅSBERG

De åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.

Intressant? Läs vad andra bloggar skriver om: , , , , , , ,

Om Johannes Hulter

Styrelseledamot i Tjänstemännens socialdemokratiska förening och redaktionsmedlem för S-akademiker.se. Nås på johannes snabel-a s-akademiker.se