Förslag till en europeisk clearingunion

Eurokrisen har mötts med en åtstramningspolitik som väcker folkliga protester och späder på högerpopulismen. Att det är dessa verktyg som används, liksom att krisen blivit så allvarlig, ligger i själva eurosamarbetets konstruktion. Det behövs ett nytänk, skriver Jimmy Sand i sin krönika.

Den finansiella kris som startade 2008 när bostadsbubblan i USA brast, och som fick hela staters ekonomier på knä när den nådde Europa och eurozonen, skulle kunna vara en öppning för en klassiskt socialdemokratisk syn på ekonomin. Trettiotalets stora depression innebar att tron på marknaders förmåga att hamna i harmoni, om bara politiker håller fingrarna borta, fick sig en allvarlig törn.

Efterkrigstidens ekonomiska rekordår präglades av Bretton Woods-systemets reglering av finansmarknaderna, för att främja frihandel och välfärd. När systemet kollapsade, till följd av USA:s skuldsättning för att finansiera kriget i Vietnam och kriget mot fattigdomen på hemmaplan, fick den gamla tron genom Friedman, Reagan och Thatcher en nytändning. Nu har organisationer som OECD och IMF genom forskning pekat på hur ökade de ekonomiska klyftor som den politiken skapade, på samma sätt som fram till trettiotalet, varit en grogrund för ekonomiska kriser.

Jimmy Sand

Jimmy Sand

Dessa lärdomar ligger mer i linje med socialdemokratiska värderingar än med tron på den oreglerade marknaden. Men vad gäller att bemöta krisen med praktisk politik sitter socialdemokratin dessvärre i den liberala normpolitikens rävsax. Fokus ligger på de drabbade ländernas bristande budgetdisciplin och på ”lata greker”, men inte på hur den politik som Tyskland fört de senaste åren har gynnat Tysklands export men missgynnat andra regioner varit en medveten strategi sedan länge. En nedpressad ekonomisk hemmamarknad, låga löneökningar och en euro som för Tysklands del är gravt undervärderad har främjat de tyska exportföretagen. Den främsta bidragande orsaken till de ökade obalanserna i eurozonen var inte svag export i de så kallade periferiländerna utan istället svag efterfrågan i kärnländer som Tyskland och Nederländerna. Det eldade på en kreditexpansion i bland annat Portugal och Grekland som med hjälp av lånade pengar konsumerade och investerade.

Åtgärderna mot skuldkrisen har bestått i stora lån till de drabbade länderna, samt framför allt en sträng åtstramningspolitik. Lånen har inte varit populära bland tyska skattebetalare, och nedskärningarna har inte varit populära bland grekiska, spanska och portugisiska medborgare. Men de enda alternativen annars tycks vara att eurosamarbetet antingen kollapsar, inskränks till EU:s kärna eller avvecklas. Oavsett vilket äventyrar eurokrisen det europeiska projekt som det var avsett att fördjupa. Den nationella inskränktheten, en allt mer öppet främlingsfientlig högerpopulism, står vid dörren – precis som 1929.

Ett socialdemokratiskt svar på de ekonomiska kriserna behöver inte bestå i vare sig ett stöd till åtstramningspolitiken eller att rulla tillbaka det europeiska samarbetet. Svaret kan finnas i ett förslag som John Maynard Keynes lanserade inför konferensen i Bretton Woods 1944, men som det aldrig blev någonting av: En internationell clearingunion. Mitt förslag för eurosamarbetet är det följande.

Europas nationella valutor återinförs, med fast växelkurs mot den gemensamma euron, och huvuduppgiften för Europeiska centralbanken, ECB, blir att främja handelsbalansen inom EU. Varje produkt i form av en vara eller tjänst som exporteras från ett land adderar euro på det landets handelskonto, medan varje produkt som importeras minskar saldot på det kontot. Clearingunionens konstruktion ger incitament åt länderna att hålla sin eurobalans nära noll. Om ett land har ett för stort överskott sätts en viss procent in på ECB:s valutareserv, vilket skulle stimulera efterfrågan på andra länders produkter. Länder som importerar mer än de exporterar skulle få sin valuta nedskriven gentemot euron, vilket skulle uppmuntra andra länder att köpa deras produkter och göra importen dyrare.

Vad sägs?

JIMMY SAND

De åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.

 

Intressant? Läs vad andra bloggar skriver om: , , , , , , , , , , , ,

Om Erik Vestin

Ansvarig för S-akademiker.se. Frågor och synpunkter som rör själva webbplatsen får du gärna skicka till erik snabel-a s-akademiker.se. De kommer att besvaras/åtgärdas så snart som möjligt.